53 Polishuset 2007  Foto: Lars Erik Boberg

Uppförandet av polishuset i Falun har en relativt märklig historia. Den började med att dåvarande kommunalrådet Gunnar Östling ringde Jack Hanson 1965 och sade ”Du ska rita ett polishus och det snabbt annars kan det hamna i Borlänge, eftersom den kommunala polismyndigheten ska förstatligas. Det finns en tomt men stör inte det befintliga badhuset”. Sagt och gjort – med en svängd polishusfasad kunde badhuset bevaras. Några år senare beslöt politiker na att badhuset skulle rivas, vilket skedde 1974. Det gamla badhuset ritades av stadsarkitekten Klas Boman i en stil som kan benämnas jugendbarock och stod klart 1911. En tröst är att parken som tillkom efter badhusets rivning har ett tilltalande läge intill Faluån. Polishuset invigdes 1968 och har en gestaltning som idag brukar benämnas betongbrutalism eller nybrutalism, en form av modernism som var påtaglig åren runt 1970 och vars kännemärke är den råa betongen som ett dominerande uttryck för en byggnads arkitektoniska detaljer. Fasadmaterialet är plastinbäddad kopparslagg från Falu gruva, s k polystone, och knyter självklart an till Falun som gruvstad. Slaggen skickades med lastbilar till Oslo, där materialet gjöts. Materialet är ännu efter 50 år i gott skick. Besökaren möts vid inträdandet av en cirkelrund ljushall som går igenom alla våningsplanen. Den fasta inredningen är genomarbetad i detalj och präglas av smakfull robusthet i rejäla naturmaterial och bearbetad betong som svarar mot byggnadens ändamål Polishuset har glädjande nog behållit det mesta av sin ursprungliga gestaltning både utvändigt och invändigt.